Om att ro med två åror ?
Lyssnade på Lönnebo och Edman igår. Förundran tror jag är ett bra ord. Ödmjuka människor som är lärda i både hjärta och hjärna. De pratade om att ro med två åror.
Den skuta - eller planet - om man så vill, har feber och håller på att gå åt pipsvängen. Teknikens åra ror med en aldrig skådad hastighet medan Etikens åra inte är i vattnet...
Tekniken och utvecklingen är blind och det saknas konstruktiva och kloka roddare vid Etikens åra. Ska vi navigera rätt och överlämna en hållbar planet till kommande generationer behöver vi balans i båten.
Vi behöver två åror i vattnet?
Jag har just gått med i en fredsgrupp i St.Jakobs kyrka, vi vill vara med och ro med en åra för hållbar utveckling ? I en båt som håller på att kapsejsa måste man sortera bland vilka frågor som är viktiga. Jag tror ingen fråga är viktgare än att få tag i den tråd som leder till en övertygelse av att vi hör ihop - människor, kulturer, naturen - att vi är relationer.
Vi behöver en ny förundran och en ödmjuk idé om att vi och vår planet har något heligt i oss.
Läs även andra bloggares åsikter om Fred, Martin Lönnebo, Svenska kyrkan, Stefan Edman, Hållbar utveckling
Kommentarer
Postat av: Brorsdotter
Håller med, Edman och Lönnebo är klockrena.=) Har du läst boken?
Postat av: Fredrik
Har inte läst men har den i min ägo så den ligger på att göra listan...
Trackback