just nu

---

I inlägget tidigare skrev jag om det hoppfulla, och jag tycker vekligen att det är ett otroligt viktigt perspektiv. Samtidigt kan jag inte dölja min besvikelse.

Skidskytte är kanske den roligaste TV-sporten just nu. Att se och lyssna till Björn Ferry kan rädda ännu en lördag med +7 grader och regn. Men nu har det solkats ner igen, elitidrotten. Jag vill så gärna att den ska vara snövit och fin. Alla vet att så är det inte men prestationerna gör att man glömmer fusket till dess någon åker dit igen.

Kaisa Varis!
Hur tänkte du?
Vem hjälpte dig?
Hur såg riskkalkylen ut?

Egentligen är hon ingen favorit som jag kommer att sakna vid Östersunds VM men det stör ju bilden, alla andra åkare måste förhålla sig och uttala sig. Jag hoppas Kaisa Varis byter karriär nu, hon har kommit så långt hon kan i dopningkarriären. Kanske kan hon bli gatumusikant eller nåt, till det behöver man väl inte bloddopning ...

---

Förövrigt tycker jag att Björn Ferry ska få en egen talkshow i SVT när kärriären med bössa är avslutad. Direktsänd från Ensamheten, blir typ Pistvakt fast IRL

---

Fick just veta att vi har problem med e-posten på jobbet.

Vi kan skicka e-post men inte ta emot. Trivsamt. Har märkt att det har varit lite lugnare än vanligt idag, nästan oroande, men jag valde att tänka, skönt!
Så här borde man ha det oftare, tänker jag.

-   Bara lämna ifrån sig men inte behöva ta emot. Man blir lite oantastlig, nästan odödlig.

...Undrar om man kan göra någon teologisk poäng av detta?

Här kommer ett provtänk från ett café för ett par veckor sedan. Några nya ord och ett sätt att arbeta med processer kanske ...

---

... om att gå från O till OK

Möjlighetsöva
- att träna. Som vuxen har man någon slags idé om att man kan allt redan. Man förlorar barnets nyfikenhet och tycker man ska förstå och klara allting på en gång. Och det man inte kan behöver man inte lära sig. Förödande inställning!

Möjlighetspröva
- skapa praxis. Testar, vad händer om man faktiskt gör det man övar på. Man kan ju börja i ett vadderat rum eller i sällskap med människor som är förlåtande. Teori blir praktik men läget är inte skarpt helt enkelt.

Möjlighetstänka
- ett förhållningssätt där man söker se möjligheterna i det man står inför. En vanlig hållning inför det okända eller det man inte har kontroll över är rädsla och osäkerhet. Det enda man ser är hinder och svårigheter. Möjlighetstänka är den direkta och konstruktiva motsatsen.

Möjlighetsbesluta
- man fattar beslut för att möjiggöra och inte för att säkra eller undvika katastrofer. Perspektivet handlar om att möjliggöra och inte omöjliggöra.

Möjlighetsgöra
- se till att det man övat, prövat, tänkt, beslutat blir verklighet ... kanske det svåraste av allt ;)

---

Om nu någon vän, processledare eller organisationskonsult använder denna modell så är jag tacksam för feedback :)

- Fungerar det, inget är nytt under solen man gav orden någon ny tanke eller idé.

- det räcker med att se sista minuten, oerhört dramatiskt!

Men någonting gör att jag saknar Wislander, Olsson, Jilsén, Carlén, Lövgren, Andersson ... och Bengan förstås. Kanske ett ålderstecken :)

Funderar också hur kul det är att vara expert i studion, de hinner ju knappt säga flaska innan det är dags för reklampaus ... Idag var det två experter, båda kompetenta och intressanta. Men inte får de plats när även Ekwall och Jide ska säga sitt.