Illusionen om individualismen
"- Det finns naturligtvis något individuellt i varje människa, en sorts fingeravtryck, men det egna är ack så litet i jämförelse med det gemensamma. Man behöver ju bara tänka på sig själv, att den varelse som sitter här i soffan har arv i slocknade stjärnor i sitt DNA, av supernovor. Det är grunden för vår existens. Det är vilka vi alla är.
[...]
Mitt utseende, mitt språk, mitt sätt att se på världen, inget av detta har jag gett mig själv. Allt har jag fått ta emot av andra. Och att då tänka att människan är sitt eget projket är naturligtvis rappakalja."
Martin Lönnebo i en intervju i tidningen Trots allt
... en förebild i klokhet och tillit.
Kommentarer
Trackback
